Så sattes Ystad på världskartan

Ystads arbete med kustskydd och erosion skildrades under många år intensivt i massmedia. Vi hann knappt sätta foten på stranden eller ha något möte rörande erosionen, förrän vi blev uppvaktade av tidningar samt radio- och TV-kanaler. Många har överraskats av, hur processerna drevs på ett riksplan och på ett internationellt plan av kommunala tjänstemän. Syftet med denna berättelse är inte att skriva någon faktafylld redovisning om kustskydd och erosion. Syftet är istället att ge en bild av, hur utvecklingsarbetet rörande kustskyddet bedrevs, ett arbete som i sitt slag var unikt i Sverige. Boken skildrar medgångar och motgångar och en del av de otaliga möten med bl.a. kändisar, ledande politiker och tjänstemän samt forskare m.fl., vilka föregick de tillstånd, som vi så småningom fick för att återföra eroderad sand till våra vackra stränder. Det var under dessa processer, som Ystad flera gånger sattes på världskartan på ett sätt som tidigare inte skett. Jag har också velat återge en personlig bild av de åtgärder och processer, som låg till grund för att Konungen och Kungliga Patriotiska Sällskapet utdelade guldmedaljer som ett bevis på en uppskattning av insatserna. Jag har fått många önskemål om någon form av rapport, varför jag med denna berättelse förhoppningsvis tillfredsställer dessa önskemål. Kustskyddsarbetet har lett till en mängd utredningar och rapporter samt flera DVD-filmer. Rapporterna har oftast skrivits av statliga organ, framför allt Statens geotekniska Institut, SGI, samt universitet, högskolor och internationella organ. Många personer har uppmanat oss att inte vidta några åtgärder med anledning av erosionen, eftersom man anser, att naturen ska ha sin gång. Vår inställning är, att erosionen är en naturlig process, och att naturen ska ha sin gång. Dock orsakar även de naturliga processerna ibland sådana skador på och risker för mänskliga aktiviteter, och vidare står så stora värden på spel, att åtgärder måste vidtas. Vi ska dock inte arbeta mot utan med naturen, då vi vidtar våra åtgärder.

Bror Erling Alm, född den 11 oktober 1947 i Hörby i Skåne, är en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, känd för sitt arbete med kustskydd. Alm blev civilingenjör vid institutionen för Väg- och vattenbyggnad på LTH, Lunds universitet, 1970. Alm har huvudsakligen arbetet med nationella och internationella utvecklingsprojekt inom den kommunala sektorn. I Ystads kommun, där han var verksam under många år, tog han redan på 1980-talet upp frågan om "Växthuseffektens inverkan på kommunal planering". Han grundade 1994 expertorganisationen "Erosionsskadecentrum", som arbetar med kustskydds- och klimatfrågor. Alm var även engagerad i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen 2005-2007. Han blev mest känd för sina insatser med att implementera ett mera modernt och vetenskapligt sätt att hantera kusterosion och kustskydd i Sverige. Från branschen har sagts, att "hans insatser är unika och ovärderliga för Sverige". I media benämndes han av detta skäl "Kungen av sand". Alm arbetade som tekniskt råd och domare vid Mark- och miljödomstolen i Växjö under åren 2011-2014. Den 16 juni 2015 erhöll Alm en Kunglig utmärkelse, nämligen H.M. Konungens medalj i guld för insatser rörande erosionsproblematiken kring Sveriges kuster. I juni 2016 erhöll Alm Kungliga Patriotiska Sällskapets medalj i guld, första storleken, för betydande gärning.